Länge sen sist

Oj, vad ska jag skriva här riktigt.
Det är så mycket som hänt på sist
att jag vet inte var jag ska börja. :)

Nå vi har ju vår lilla hund som bara blir större och större,
hon har gått några lydningskurser så hon börjar bli riktigt duktig.

Vi har flyttat in i huset, vilken dröm alltså!

Att slippa den där lägenheten, gud vad skönt.
Underbart.

Huset är precis så som vi vill ha det,
och snart ska vi väl börja med altanen utanför.
Åland Alltjänst har fixat gården lite,
fyllt upp allt med fyllnadsmassa och snart blir det väl
matjord som är på gång dit. 

Jo en annan sak, ja jag är ju gravid nu. :)
Är dock bara i vecka 23 så det är läääääänge tills jag ska föda.

Det är räknat till den 15 augusti i sommar
OM allt går som det ska.
Men det hoppas vi ju på.

Jag har mått jätte bra hittills, och haft bra värden på egentligen allt,
och har inte behövt äta något extra järn eller så.
Jag tar ju multitabs för gravida så klart,
men något annat har jag inte ätit.

Vi vet redan om det är pojke eller flicka och det är kul. :)
Gissa om de har mig under kontroll på ÅHS, sjukhuset alltså.
Jag går på kontroller dit nästan varannan vecka,
och har varit på 6 ultra ljud. 

Jätte skönt att de har så bra koll på mig
och min neurolog är verkligen toppen,
hon har gett mycket råd och hjälp. 

Nu måste jag dock sluta för vi ska på grillfest här på
Årsringen, alla här runt på gatan är bjudna och alla
sku ta med sig vad man vill äta.
Ska bli kul.

Ciao!

Copycat Singers

God kväll, sitter och ser på
"Copycat singers", det är bara för bra! :)

Det är ett himla bra program,
och man kan inte låta bli att sitta och skratta,
och jag gillar ju sådana program, när man får sitta och skratta. :)

Idag skulle de kopiera Markoolio och det var var rätt så svårt att gissa vem som var vem ikväll, men till sist så fick vi nog rätt.
Men det var inte lika lätt som jag trodde att det skulle vara...

Snart är det Jul, oj, jag har inte fixat någon Julklapp alls ännu.
Inte ens till min lilla ängel, men jag vet nog ungefär vad jag ska ge.

Vi måste ju ge något till vår nya bebis i år också.
Det blir väl något och äta och gnaga på antar jag. :)


Så här stor har Mixie blivit, visst är hon söt.
Så om allt går som det ska, så ska hon börja tränas i mitten på nästa år.

Frammåt

Gissa om det är häftigt att komma till huset,
varje dag händer något nytt och det känns hur bra som helst.

Tapeterna är på plats,
men varken köksinredningen, golv, bastu eller badrummet är annars klara.
Det är alltså bara väggarna som är klara...

I veckan ska de börja mura spisen
som ska vara i vardagsrummet...

Spännande

Gissa om jag vart uppspelt när jag idag åkte till bygget
och såg att de hade kaklat i badrummet! :)
Det är så jäkla snyggt, mycket bättre än som jag trodde dessutom.

Jag var lite skeptisk till allt från början,
men jag är nog nöjd över att vi lyssnade på henne som sålde allt till oss...
Ska ta lite foton igen...bara jag inte glömmer att ta med kameran.

Rullar på

Ja allt rullar på som vanligt nu.
Vi har ju hunden, eller valpen ska vi väl säga
och jobbet rullar på för fullt. Vi hade höstmöte igår,
och det gick riktigt bra det också.
Verksamhetsplanen godkändes så det känns skönt.
Huset också dessutom, oj det går frammåt som tusan.

Det är faktiskt väldigt mycket på gång just nu. :)
Vår Mixie tar mycket plats
och det är mycket arbete med en valp, men bara roligt...

Tack och lov att det inte är vi själva som bygger huset i alla fall. :)
Förutom på andra våningen då...
Jag skulle nog vara galen ifall Mr J bara var på bygget,
nu får vi ju tid åt oss själva i stället...
Nu är det annars bara två veckor kvar. :)

Mixie

Det börjar nästan bli dags att gå till sängs,
men jag kände bara att jag ville skriva ett litet inlägg här.
Det är så att vi har skaffat oss en hund,
ja ni läste rätt! En hund! :)

Jag har alltid sagt att jag är en katt-människa,
och definitivt inte en hund-människa.
Men se där, där fick jag mig visst,
för nu har vi skaffat oss en pudel. :)
En mellan-pudel!

Det är en tik på 8 veckor, 9 på fredag.
Det är därför vi åkte till Avesta förra helgen,
uppfödaren bor där nämligen.

Varför vi har skaffat oss en hund är för att
den ska utbildas till epilepsihund.

Att det vart en pudel är för att de fäller inte hår,
vilket passar bra till mig eftersom jag har astma.

Eller astma är väl fel att säga,
det är väl mer nedsatt lungkappacitet,
ja en viss astma alltså.

Sen har jag alltid sagt att OM jag ska skaffa hund,
så ska det vara en pudel för de är inte så stora och buffliga
som större hundar IBLAND kan vara.

Jag blir alltid nervös också då hundar
kommer galloperande emot en då man besöker bekanta...
Jag vet att det är för att de är glada,
men det är ändå lite otrevligt tycker jag.

Jag hoppas verkligen att vår hund kommer att bli
ordentligt uppfostrad. :)

Det är jätte svårt att ta foton på den just nu,
för hon vill fasen inte stå still.

Gällande utbildningen så är den inte helt gratis,
tro mig, den kostar en hel del, men jag ska nog lösa det.
Utbildningen kommer att gå i Sverige,
de har kommit långt i det här området.

Det känns även jätte bra och tryggt
att jag kommer ha samma lärare eller instruktör som
kvinnan som var den första ägaren av epilepsihund i Europa...
DET är rätt häftigt!!

Men utbildningen börjar inte först om ett år,
när vår lilla Mixie, hon heter så, blivit lite större...

Bilen är min bästa vän

Idag är det fredag, IGEN, veckorna går som tusan.
Tidigare så tyckte jag alltid att oj vad allt går långsamt,
men nu går veckorna hur snabbt som möjligt.
Kan jag ha blivit äldre månne? :)

I morgon bitti åker vi med Rosella till Kapellskär,
gissa om det är spännande?
Vi har redan ordnat i bilen,
det är ju rätt mycket som ska vara med,
eller borde vara med ska vi säga.

Jag ser riktigt fram emot morgondagen,
jag gillar ju att åka bil,
i bilen kan jag slappna av på ett helt annat sätt än som på andra ställe.
Det gäller alla bilar, inte bara vår bil.

När jag sätter mig i bilen så är det som att
jag blir en helt annan människa, jag får lungn och ro,
jag känner mig helt fri, samtidigt som jag vet att inget kan hända.
Men det är bilbältet som gör det.

Kan ni tänkta er att jag känner mig mera säker i en bil
än som hemma i sängen!?
Är det inte lite skumt?! :)
Det finns lixom inte något bättre ställe än som i bilen,
men naturligtvis tillsammans brevid min ängel Mr J.
Helt underbart!

Så jag ser fram emot morgondagen.
Däremot tycker jag lite synd om Mr J
eftersom det blir ju en lång bil-tur
och det är ju inte riktigt som så
att jag kan byta med honom eller hur? :)
Det skulle inte vara så smart! :)

Jag hoppas att vi hinner svänga av till mina
svärföräldrar och min svägerska (med familj) i morgon,
men jag är lite osäker.
Det blir som det blir, helt enkelt...

Det passar jätte bra att börja med det här projektet nu,
nu när allt på jobbet är rätt så lugnt.
Paf-ansökan är inne och det är väl det som tagit mest av tiden nu en tid tillbaka.
Nu är det bara att förbereda sig inför höstmötet,
och det är verkligen inget att ens tänkta på...

Vi hörs mer efter helgen,
Det är mycket nytt på gång, häftigt...